Nattvandrat

Efter en kväll/natt på Metropol som nattvandrare känner jag mig ganska så seg igår. Var hemma vid 3, fullkomligt vrålhungrig! Men då vi har huset fullt av släkt var det liksom ingen bra ide att börja riva i skåpen. Jag tog med mig en liten kexchoklad och la mig i sängen! Försökte värma upp min frusna tår! Hade svårt att somna, fanns ju en del händelser att gå igenom i huvudet.... Jag tycker nog att alla människor, även dom med mindre barn borde nattvandra en kväll på Metropol. För hoppningsvis tänker man sig då två gånger innan man skickar sin 14 åriga snudd på nakna dotter dit. Eller för den delen sin 13 åriga son heller. Nu ska jag inte säga att det var bara fylla och slagsmål, de flesta typ 95% var ju ändå där för att ha roligt. En stor eloge till de föräldrar som satt i sina bilar hela kvällen och väntade på sina barn, för de fanns där. Eller den lilla unga flicka som vågar ringa sin mamma när kompisen blir omhändertagen av de duktiga killarna från Röda Korset. Vakter och poliser som snabbt ingriper när det går överstyr. Men det som gjorde mig mest berörd var ändå när Joel, som egentligen var ganska förbannad över att jag skulle nattvandra, ropar på mig och presenterar mig för sina vänner! Att han dessutom ringer mig vid 12 tiden och säger: nu går vi hem tycker det är för mycket bråk här! Ja jag är stolt!!!

Over and out