Sommarångest och kräkvarning:)

Detta inlägg handlar om hår, människohår, som inte sitter på huvudet... Ett tag funderade jag på att bli någon slags radikal feminist eller något och sluta raka mig både här och där. Mest för det tar en sån enorm tid, eller??? Men nu när sommaren närmar sig får jag ångest. Inte bara för min sladdriga, slemmiga mage, mina blekfeta lår eller mina hängpattar utan även för detta hår... Jag ser framför mig hur håret under armarna sprider sig ut, du vet även fast armarna hänger rakt ner så sticker liksom håret ut, gärna lite klibbigt svettigt.... Håret på benen har passerat stubbstadiet och börjar nästan locka sig lite, det böjer sig på något vis... Och det onämnbara tar vi inte här, utan jag efter en snabb på toa för att åter igen tömma maginnehållet, inser att jag rakar mig även denna sommar.... Och nästa och nästa.......